om lyckan inte delas, vad har man då för nytta av den?
är lite less just nu. sitter och tänker på lycka, kärlek och respekt osv. är inte det vad man borde ha för varandra, i alla fall de man bryr sig om mest och står närmast? tydligen inte. det var länge sen jag kände att dom jag står närmast var glada för min skull, det verkar snarare som att min lycka bara för med sig problem? den attityden suger. den attityden jag träffat på den senaste månaden SUGER verkligen så jävla många kukar. jag menar varför, VARFÖR i hela fridens jävla namn är det ok att behandla mej som jaa i princip skit för att jag är glad??? eller för att det är glad kanske det inte är. men när jag för första gången på länge känner mej glad å ja allt dedär så verkar det som ett hinder för mina vänner, hur fan kan det vara det? det är så jävla respektlöst att bara rycka på axlarna och behandla det hela som luft. jag har hittat en superfin brud jag vill vara med och då får jag mest pikar och ja, utfrysning som svar? är det inte meningen att mina vänner ska bli glada och säga åååhh vad kul för dej att det går bra? nej tydligen inte. gah. blir verkligen tokless. JAJA.
ikväll blir det iaf bio med olivia och emma, vi ska se percy johnson (tror jag grabben hette) och kampen om åskviggen. nu ska jag kila iväg och hämta min tvätt som förhoppningsvis är torr, och sen drar jag!
PUSSILUSS
tillbakablick
ska berätta lite om torsdagen. jag var hemma från skolan, och mot kvällen rullade david hem till mej med X antal alkoläsk, typ en av varje sort haha. så vi började föra lite "smått", sen vidare till nivå för å "föra" lite mer men det blev bara 1.5 öl innan david skrek: amanda nu ska vi ta taxi till chaplins!!!! ok fine, det är du som bjuder ikväll grabben, sa jag då. så vi satte oss i en taxi till chaplins å började shottandet. ett jävla shottande den där kvällen asså. vi träffade 2 aaaassköna brudar som var på nivå när vi va där också, så vi bondade me dom som fan. en rågsvedsbo!! jag hoppade typ av glädje. ja, sen vinglade jag till bussen runt 1, sviiiiiinfull!! pratade me helena ett tag, tror jag iaf? haha! väl på bussen slog min fylla till rejält, så ja lutade huvet mot sätet framför å blundande. efter typ 5 minuter sätter det sig nåt äckel bredvid mej som börjar ta på mitt lår!!!! han försökte så komma åt min goodiebag om man säger så. så jag, full som fan, började typ småsparka på hans fötter å bitchslapa bort hans händer från mej för ja pallade veeerkligen inte titta upp eller nåt sånt. så jag viftade lite så ett tag. när jag skulle gå av bussen i rågsved kollade jag upp å såg att de va en kort, ful, småknubbig, skallig jävla svenne som sitter å tar på mej!!!!!!! hur fan.. trodde han att de skulle bli nåt eller?!??!?!???? jävla gubbe!!!! ja så jag försökte gå av bussen så våldsamt som möjligt för att make a statement liksom, men de gick inte så bra, jag vinglade mest och DIREKT när jag gick av bussen spydde jag väärldens spya haha.
en jäääävligt rolig kväll, hann med 7-8 alkoläsk, 1.5 bärs, 15 shottar, kareoke till shaggys "angel" (gick åt helvete, tänk mej försöka fejka nån form av jamaicansk rap liksom), lite dans och en jävla massa skratt! sjukt najs kväll med ett lite sämre avslut men jaja! TACK DAVID FÖR EN SJUKT FIN KVÄLL!! <3
en jäääävligt rolig kväll, hann med 7-8 alkoläsk, 1.5 bärs, 15 shottar, kareoke till shaggys "angel" (gick åt helvete, tänk mej försöka fejka nån form av jamaicansk rap liksom), lite dans och en jävla massa skratt! sjukt najs kväll med ett lite sämre avslut men jaja! TACK DAVID FÖR EN SJUKT FIN KVÄLL!! <3
ett konstigt hejdå och en födelsedag
igår var några fina människor här, vi skulle ha lite avskedsmiddag-supa-nånting för sebastian som åker till chile i en månad. en hel jävla månad!!! jag har känt människan i ca 1.5 år nu och umgåtts typ hela tiden sen dess. kommer sakna han grymt mycket. kommer sakna hur han alltid försöker få mej arg genom att picka på mej och reta mej, även fast det brukar drive me nuts om man säger så. jaja. en månad är ju bara en tolftedel av ett år och typ en tusendel av ett liv så det är inte så länge. men om man säger fyra veckor känns det hemskare på nåt sätt.
grannen kom iaf å klagade på att det var för högljutt, så alla drog vidare till dea ist. inte jag, för jag hade ingenting att dricka och ville inte dricka heller och ja, jag har bara haft en konstig känsla på senaste som gjorde att jag inte kände mej riktigt glad och bekväm. i vilket fall så stannade jag kvar ensam hemma, och min baby kom hit och gav mej nattsällskap. mysigt.
idag ska jag äta middag med familjen på hard rock och gå på bio, för min lillasyster fyller 15!! grattis grattis lillhurpan.
kom precis att tänka på nånting dea sa igår.. att det är konstigt hur folk verkligen inte kan vara glada för andras skull nuförtin. fattar inte. och emma sa det klokaste jag nånsin hört typ: vad är det för mening att ha lycka om man inte kan dela den? jag har så kloka vänner. vissa borde kanske ta orden till sig.
när jag orkar ska jag skriva av mej om den smått galna utekvällen med david i torsdags, ojoj säger jag bara..
puss och kram du e så lam
att bo i ett land med amerika-komplex
igår pratade vi politik i kollektivet. eller ja, jag var den enda medlemmen ur kollektivet som var med i samtalet men det låter så fint hippieaktigt att säga kollektivet, som att vi var en mysig enhet. samtalet ägde iaf rum i vårt kök. diskussionen gick lite såhär:
i september är det val i sverige. vad ska man rösta på? ett av riksdagspartierna, trots att alla håller på att röra sig åt mitten (höger)? jag har alltid tänkt att jag ska rösta på vänsterpartiet för att det är det som ligger mig närmast politiskt, men samtidigt så vill jag inte rösta på dem för att jag inte känner att deras politik tilltalar mig till 100% om man tänker med hjärtat. om jag skulle välja att istället rösta på tex rättvisepartiet socialisterna skulle det kanske kännas bättre i mitt hjärta men då är min röst för gäves. för idag har vi fått en politisk utveckling som rör sig alltmer åt parlamentsystemet man finner i bla USA. två sidor, två representanter. idag har vi 7 riksdagspartier, men en röst på kristdemokraterna är samma sak som en röst på moderaterna eftersom det är det största partiet inom deras allians. om jag vill rösta på vänsterpartiet röstar jag indirekt på mona sahlin som statsminister. allt handlar bara om att vinna valen nu för tiden, de partierna som har liknande politik slår sig ihop i hopp om att vinna makten. det var ju så vi kunde få en moderat statsminister förra valet: de bildade en allians av 4 partier där alla rösterna räknades in som en massa. fusk? ja. nu försöker de rödgröna partierna rätta sin röv genom att apa efter. suck suck suck. jag blir så less.
nu ska jag iaf in till skanstull och boka en tatueringstid! smellyalater
ögonblick
här kommer lite bilder. tjossan
jag och baby på centralbaren
på santigold-konserten på arvika i somras! jag i blå batik-tjossa å sebbe bredvid i gult. santigold herself
i högra hörnet med lila bodygrej å vita ben. SÅ BALLT!!
jag, 4 år. jag var så himla gullig!! borde kanske satsa på den stilen. är ju blond nu iaf haha
jag och baby på centralbaren
på santigold-konserten på arvika i somras! jag i blå batik-tjossa å sebbe bredvid i gult. santigold herself
i högra hörnet med lila bodygrej å vita ben. SÅ BALLT!!
jag, 4 år. jag var så himla gullig!! borde kanske satsa på den stilen. är ju blond nu iaf haha
ibland är verkligheten det finaste man har, man har bara inte insett det än
jag har tänkt så jäkla mycket på senaste, mest för att jag fått långa stunder för mig själv och varit (är) sjuk men också för att jag upptäckt att min verklighet håller på att förändras så lite tänkande har jag nog gjort mej förtjänt av. jag har tänkt på allt från att vara lycklig till hemlängtan till vänskap till förhållanden till saknad till musik till mej själv till mina planer osv. bottom line: jag har tänkt mycket.
till att börja med: vad håller jag på med? är jag galen? eller bara mentalt normal?
jag bor med några av mina bästa vänner i en fin lägenhet nära skolan och ändå känner jag mej inte hemma och längtar hem till ekerö. vem FAN längtar till ekerö? men, när jag väl spenderade en vecka i mitt sk. föräldrahem, kändes det inte som mitt hem heller. jag känner mej hemlös. vart fan är det meningen att jag ska vara om mina två hem inte känns trygga? dum.i.huvudet.är.jag.
men idag har jag fått en sån underbar upplevelse. jag gick till skolan, grinig som fan, hade inte ätit eller sovit gott på natten, jag kände att febern började stiga, när jag kom fram till skolan hade alla redan ätit klart så jag pallade inte käka själv, och inga lektioner hade vi heller. askul. jag kände mej som störtsta ekarn (som vanligt när ja lodar efter dansarna) när jag fick fördriva tiden med alla dancers innan deras föreställning skulle börja. men sen när hela showen satte igång så blev jag helt varm inombords och jag blev så himla stolt över mina fina vänner som har sån gryyyyym talang. lite ("lite") avundsjuk blir man när man inser att alla ens finfinfina vänner har sån grym talang på det dom gör. får skriva upp det på önskelistan i jul tjoflöjt. iaf.
dom var så jäkla duktiga, jag satt och log som ett barn hela föreställningen.
efter the show sa david också (som fyller 18 barre imorrn!) att han ville bjuda mej på utekvällen imorrn!! GAH!!! den mannen vet verkligen vart allmosorna behövs och vilka fattiga som ska prioriteras (skämt åsido. tycker självklart inte att man ska ge välgörenhet till panka tonåringar. men. det betyder mycket haha). jag blev störtglad och gick som på moln hem, lyssnade på glad musik och kände att inspirationen började flöööda som aldrig förr! (jag har inte kunnat skriva musik på typ 100 år för att jag mått piss och haft 0 inspiration)
allting bara kom! jag satt med ett leende på läpparna ända till rågsved.
och det bästa som hänt mej på länge hände igår också. eller ja, det hände ju för längesen egentligen. eller nej men aa själva källan till det hände för ca 2 månader sen. i vilket fall. jag är f.o.m igår tillsammans med underbart fina helena som gör mej så glad. det här är en del av det som gör mej så förvirrad men samtidigt så himla glad.
det är verkligen inte likt mej att.. eh, stadga mej. dom som känner mej vet vad jag egentligen tycker om tvåsamhet och hur jag verkligen inte kunnat tänka mej själv som en del av det. men jag har upptäckt att det är rätt fint, iaf med helena.
nyårsafton. en fin kväll
till att börja med: vad håller jag på med? är jag galen? eller bara mentalt normal?
jag bor med några av mina bästa vänner i en fin lägenhet nära skolan och ändå känner jag mej inte hemma och längtar hem till ekerö. vem FAN längtar till ekerö? men, när jag väl spenderade en vecka i mitt sk. föräldrahem, kändes det inte som mitt hem heller. jag känner mej hemlös. vart fan är det meningen att jag ska vara om mina två hem inte känns trygga? dum.i.huvudet.är.jag.
men idag har jag fått en sån underbar upplevelse. jag gick till skolan, grinig som fan, hade inte ätit eller sovit gott på natten, jag kände att febern började stiga, när jag kom fram till skolan hade alla redan ätit klart så jag pallade inte käka själv, och inga lektioner hade vi heller. askul. jag kände mej som störtsta ekarn (som vanligt när ja lodar efter dansarna) när jag fick fördriva tiden med alla dancers innan deras föreställning skulle börja. men sen när hela showen satte igång så blev jag helt varm inombords och jag blev så himla stolt över mina fina vänner som har sån gryyyyym talang. lite ("lite") avundsjuk blir man när man inser att alla ens finfinfina vänner har sån grym talang på det dom gör. får skriva upp det på önskelistan i jul tjoflöjt. iaf.
dom var så jäkla duktiga, jag satt och log som ett barn hela föreställningen.
efter the show sa david också (som fyller 18 barre imorrn!) att han ville bjuda mej på utekvällen imorrn!! GAH!!! den mannen vet verkligen vart allmosorna behövs och vilka fattiga som ska prioriteras (skämt åsido. tycker självklart inte att man ska ge välgörenhet till panka tonåringar. men. det betyder mycket haha). jag blev störtglad och gick som på moln hem, lyssnade på glad musik och kände att inspirationen började flöööda som aldrig förr! (jag har inte kunnat skriva musik på typ 100 år för att jag mått piss och haft 0 inspiration)
allting bara kom! jag satt med ett leende på läpparna ända till rågsved.
och det bästa som hänt mej på länge hände igår också. eller ja, det hände ju för längesen egentligen. eller nej men aa själva källan till det hände för ca 2 månader sen. i vilket fall. jag är f.o.m igår tillsammans med underbart fina helena som gör mej så glad. det här är en del av det som gör mej så förvirrad men samtidigt så himla glad.
det är verkligen inte likt mej att.. eh, stadga mej. dom som känner mej vet vad jag egentligen tycker om tvåsamhet och hur jag verkligen inte kunnat tänka mej själv som en del av det. men jag har upptäckt att det är rätt fint, iaf med helena.
nyårsafton. en fin kväll
O'hoj!
jag vill inte vara sjuuuuk! jag vill ut och hoppa i snön (mm där hörde ni!! så trött är jag på körtelfreakinfeber) och dricka vin och röka på skolgården och göra ingenting i skolan och bli glad för att nina är så trött på våra eftermiddagslektioner att hon släpper oss tidigare. DET vill jag göra, inte ligga i soffan och kolla på jonas brothers för att det är det enda som går så här dags på dan. ÄSCH
Nu ska jag sluta klaga lite. låt oss istället minnas tillbaka på min senaste kontakt med fest och alkohol! förra lördagen var det, känns som en evighet sen. alva hade iaf sjömansfest! det var gryyyymt kul. det var sjukt längesen jag faktiskt dansade och sjöng(skrek) på fest men nu var jag stört taggad, fylld med vin och allt var bara underbart.
innan alla började komma till alva så var vi några stycken som slängde ihop lite tacos kombinerat med lite alkohol. mycket mysigt. kvällen fortsatte med grymt många rökpauser, sprayfärg på vardagsrumsbordet, indiedansande på mina fötter (sofia din djävul!!) och tillslut: ebba grön-inferno med emma. helt awsome!
david och jag, skepp o'hoj!
körtelfeber och kärleksfeber
Bestämde mej nyss för att starta en blogg igen. en helt opretantiös (tror det betyder det jag menar) blogg där jag bara skriver det jag vill. Har bitat Dea rätt av men jaja!
Nu ligger jag iaf hemma i mitt ex-hem, alltså hemma hos mina föräldrar och systrar på Färingsö. Jag har körtelfeber. har degat här i en vecka pga min svåra sjukdom..
okej let me tell you the truth about körtelfeber: det är fan inte så illa som det står i alla forum. visst, det är förjävligt, min hals är så uppsvullen att jag inte kan äta, jag blir yr så fort jag ställer mig upp, min hals ser ut som Gastone's hals (nivet biffhunken i Skönheten och odjuret) pga svullna lymfkörtlar och min nacke är stel som en pinne. MEN. jag behöver inte röra på mej alls, jag får ligga hemma och kolla på tv och sitta vid datorn och skylla allting på att jag har körtelfeber. så jävla värt. dock börjar det bli lite jobbigt att ha pissdålig andedräkt nu. och det är jättejobbigt att äta för jag ser ut som jabba the hut eftersom min näsa är så täppt att den inte går att andas igenom. då blir resultatet att man måste dra djupa andetag med munnen medans man tuggar=äckligt.
så.. jag hoppas iaf att körtelfebern går över snart. det är inte så troligt eftersom det typ tar en månad att bli frisk men aja. hoppas kan man ju. men allting försvåras ju med körtelfeber. till exempel:
-gå till skolan. omöjligt i mitt tillstånd. konsekvens: jag halkar efter gryyyymt mkt i skolarbetet. äh då är väl allt som vanligt
-närkontakt. jag kan inte kramas (jag älskar att kramas) och jag kan inte pussas med min fina. åh vad hon är fin.
har tänkt på henne mycket idag. som i kung av sand låten: hör du sången dom spelar på radion, varje ord verkar handla om dej. så har jag tänkt på henne idag.
The silence isn't so bad
'til i look at my hands and feel sad
cause the space between my fingers
are right where yours fit perfectly
fattar inte riktigt varför jag är så dum och inte bara låter allt positivt som händer grabba tag i mig, istället för att överanalysera och vrida till allting. det är som att mitt inre jag inte tycker att jag är värd lycka osv.. fast när jag tänker på det, så är jag nog inte det. vem fan är det. jaja. från och med nu ska jag iaf försöka att uppskatta de som verkligen uppskattar mig, och inse att när folk visar sin uppskattning så gör dom inte det för att dom tycker synd om mej utan för att dom tycker om mej.
slut för idag.
hej sara.
