what the fu.. jaja.

plötsligt strukturerar mitt liv upp sig, utan någon smärre viljestyrka från mitt eget håll. vikariejobb så det svämmar över, coachmöten, men utan någon större entusiasm från huvudpersonen i filmen. det vill säga, jag. jag vill inte jobba som vikarie på förskolor eller särskolor. jag vill inte jobba på en fritidsgård. jag vill inte ha den här startsträckan i väntan på att det verkliga livet ska omfamna mig och nära mig vid sitt bröst. jag behöver inte ligga inbäddad utan utmaningar i ett kallt och skvalpande fostervatten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0