kräks
jag är faktiskt lite trött på att gå runt och inte vara glad. på att jag inte ens känner mig lättad över att allting är slut nu, skolan är faktiskt så jävla slut. jag förstår det inte. trycket för bröstet, krampen i hjärtat, infinner sig fortfarande i vanlig ordning. trots att jag borde känna lättnad. istället bölar jag för första gången på länge och ältar massa skit. när jag dessutom inser så hemska saker som att jag inte kan komma ihåg att jag någonsin varit genuint glad i mer än en dag, så känns det som att läget för en change of heart and mind är på sin plats. men jag vet inte hur man ändrar sig för sig själv, bara för andra. sad but true. skitliv. men, jag tar ju studenten och det ska man vara glad för yada yada.
Kommentarer
Trackback
