att långsamt gro
jag är inte säker, men jag tror att jag håller på att växa. nivet, som människa. i förrgår ringde jag på helt eget initiativ till enskede/årsta psyk och sa att: tjah, det är dags nu.
för det är verkligen dags nu. ett av mina största.. problem, farthinder, vägspärrar, har alltid varit min vilja att SE stark ut, att verka oigenomtränglig. så är inte fallet, snarare tvärtom. sedan bup hanterade mig fruktansvärt fel har jag vägrat all hjälp som går att få. nu märker jag hur mitt eget papperstunna psyke hindrar mig från att vara en fullständig del i det fina, samt de plikter jag faktiskt vill uppfylla.
för det är verkligen dags nu. ett av mina största.. problem, farthinder, vägspärrar, har alltid varit min vilja att SE stark ut, att verka oigenomtränglig. så är inte fallet, snarare tvärtom. sedan bup hanterade mig fruktansvärt fel har jag vägrat all hjälp som går att få. nu märker jag hur mitt eget papperstunna psyke hindrar mig från att vara en fullständig del i det fina, samt de plikter jag faktiskt vill uppfylla.
Kommentarer
Trackback
