we are nowhere and it's now

har fått chansen att umgås med lite folk utanför bubblan de senaste dagarna, och det har varit så skönt. perspektiv. jag har intalat mig så länge att jag hittat hem men egentligen har jag varit ingenstans. ingenting. ja. allt sånt. nu vill jag mest äta sushibuffé igen och ta reda på svaret på alla jävla ekvationer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0